Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?

Ja, enligt pliktetiken

Som en pliktetiker vill man alltid följa alla regler för att man anser att det är det bästa. Enligt flera människor finns det en regel som säger att man alltid ska försöka hjälpa andra som har det sämre än en själv. Man kan inte alltid veta ifall en tiggare egentligen har det sämre eller bara låtsas för att tjäna pengar enkelt, men de har i varje fall en roll i samhället som verkar ”sämre” än de som har ett riktigt jobb. Genom att ge pengar till tiggaren kan man även hjälpa andra som t.ex. hans familj. Så att ifall pengarna går till rätt saker är det absolut en god gärning.

Nej, enligt pliktetiken 

Även som pliktetiker kan man tycka att det är fel att ge pengar till folk som tigger på gatan. Personen som inte väljer att ge pengar kan tycka att det är upp till var och en att utföra ett arbete för att tjäna pengar. Tiggeri är inget jobb och inget riktigt sätt att tjäna pengar på. Alltså kan man tycka att personen borde försöka göra något annat än att be om pengar.

Ja, enligt konsekvensetiken

Att ge pengar till en tiggare på gatan kan både ge positiva konsekvenser för en själv och tiggaren. Man själv får ett bättre samvete och känner att man har gjort något bra mot en människa som har det sämre. Människan som tigger får pengar som kan hjälpa honom med att köpa t.ex. mat för sin familj som har ont om pengar. 

Nej, enligt konsekvensetiken

Ifall man ger pengar som en tiggare slösar man sina egna pengar. Dessutom har man ingen aning vart pengarna senare går, ifall de faktiskt går till tiggaren och familjen eller ifall tiggeriet är organiserat. Ifall då pengarna går till det organiserade tiggeriet har man inte bara slösat sina pengar i onödan men pengarna går för det mesta inte heller till de som verkligen behöver pengar.

3 sårbara platser & 3 optimala platser

Sårbara platser

Java och Sumatra i Indonesien 

Java är en ö i Indonesien som är drabbad av både vulkaner och jordbävningar. Förutom Java är Sumatra också en ö i Indonesien som är drabbad av samma naturkatastrofer. Det finns vulkaner utspridda över båda öarna. Jordbävningarna uppstår för det mesta i Java. Jordbävningarna skrev oftast inte i landet utan i Oceanien som är havet precis vid Indonesiens kust. Det skapar oftast tsunamivågor som svämmar över landet och skadar det ännu mer. Vulkaner är också ett stort problem, speciellt på Sumatra. Det senaste utbrottet var i Februari detta året. 

En jordbävning eller ett vulkanutbrott är väldigt svårt att förutse. När vi inte är beredda på att något kommer ske är när flest skador sker. Människor begravs i aska från vulkanen och drunknar i tsunami vågor, hus rasar av jordbävningar och allt detta för att vi inte kunde veta att det skulle hända just då. Vi kan inte heller stoppa en naturkatastrof när det håller på. Därför tycker jag att på de ställen där naturkatastrofer sker som oftast och är som kraftigast borde det finnas någon sorts övervakning som varnar oss för katastrofen. Då kan man hinna evakuera människorna i området och på så sätt rädda liv. Man kan även bygga starkare hus och andra byggnader som klarar av mer. På så sätt behöver inte landet bygga om allt efter varje katastrof. Enligt mig skulle det vara som viktigast på ställen där sådana naturkatastrofer händer ofta. 

Actamaöknen i Chile

Actamaöknen är den torraste öknen i hela världen. Den ligger i nordöstra Chile längs Stilla Havet. Det är väldigt varmt där under dagen, och på natten är det flera minusgrader.  Anledningen till att det inte regnar är två bergskedjor och det kommer även in kalla strömmar från havet som blockerar regnmolnen. På Actama finns höga berg, vulkaner, glaciärer och varma källor. Det är väldigt svårt att odla och för övrigt leva på en så torr öken som Actama. Men det är fortfarande människor som bor där. 

Klimatet i ett land är inget människor kan ändra på. Det är därför vi borde engagera så många som möjligt som kan försöka komma på sätt för att kunna bo på en öken, för furutom klimatet och miljön brukar det inte vara något annat fel på de. Det är förmodligen mycket säkrare att bo på en öken ( som har förutsättningar till ett bra liv ) än att bo på en ö som när som helst kan översvämmas. Ett sätt att förbättra levnadsvillkoren är att bygga vattenledningar från närmsta vatten källa och att bygga vattenbrunnar runt om i öknen. Så klart kan många anse det som onödigt eftersom människorna som bor där lika gärna kan flytta någon annan stans där det finns bra levnadsvillkor. Men ifall vi hela tiden flyttar till det ”bättre” kommer städer som redan har stor befolkning bli överbefolkade vilket också leder till att städerna kommer bli en sårbar plats, pågrund av utsläppen som kommer från den stora befolkningen. 

Fukushima i Japan

Japan är ett land med väldigt stor befolkning. Det bor över 120 miljoner personer i Japan vilket är väldigt mycket eftersom det inte är ett speciellt stort land. Japan består för det mesta av olika stora öar. Landet har tidigare drabbads av jordbävningar, den senaste var år 2011 som var Japans kraftigaste jordbävning. Det orsakade också tsunamivågor som översvämmade stora delar av landet vilket ledde till problem med kärnkraftverk. På stilla havet väldigt nära Japan finns det stora djuphavsgravar som gör att tsunamivågor blir ännu kraftigare. Kraftiga jordbävningar och tsunamis leder till mycket förstörelse runt om i landet varje gång, många människor skadas också.

Att förebygga naturkatastrofer är omöjligt. Men att bygga hus som klarar av det är ett bra sätt för att förströelser ska bli mindre efter att en naturkatastrof sker. Japan har t.ex många skyskrapor som har klarat av tsunamis och jordbävningar. När en naturkatastrof sker finns det alltid länder som skickar ner hjälp för att få ut människor från sönderrasade hus och ge de sjukvård och tillfällig bostad. Vilket är ett bra sätt att rädda människor. Men det skulle enligt mig vara mer effektivt att bygga om alla hus så att de blir säkra för naturkatastrofer. Även fast det kan vara dyrt med att bygga om husen som kan bli drabbade är det nog ett bättre sätt en att varje gång efter en naturkatastrof kalla dit massa hjälp. 

Optimala platser

New York

New York är en stad med stor befolkning, nästan på gränsen till överbefolkning.  Men på grund av deras ekonomi har man råd med att bygga ut staden och bygga höga skyskrapor för att få plats med många människor. Eftersom ekonomin är bra har de råd med bra infrastruktur också. New York har ett tempererat klimat, alltså ett klimat många länder i Europa har. 

På grund av alla människor som bor i New York som tar runt sig i staden med olika transportmedel är luften lite förorenad. Skulle befolkningen öka mer skulle även luften bli mer förorenad vilket skulle göra det till en sårbar plats. Det skulle vara farligt att andas in luften och tom. få använda munskydd precis som man gör nu i Peking och Tokyo. Det är en svår sak att förebygga eftersom människor måste kunna transportera sig till olika platser, men mer miljö vänliga transportmedel som el-bilar osv skulle nog minska utsläppen. 

Skåne

Man skulle kunna kalla Skåne för det perfekta optimala platsen. Vi har bra odlings marker för jordbruk, miljön överallt är bra och infrastruktur. Det finns inga vulkaner i närheten, jordskakningar händer aldrig och de små jordskalven som kommer ytterst sällan lämnar inga tragiska skador. Skånes ekonomi är bra, vi har gott om jobb och utbildningen och läkarvården är bra. Skåne ligger nära centrala Europa vilket gör att man lätt kan ta sig runt om i Europa. 

Men man vill ju ha de bästa varorna som bonde, därför kan man ibland använda sig av kemiska medel för att skynda på processen av odlingen. Ju fler människor använder sig av sådana medel desto värre blir det för miljön. Eftersom Skåne är en optimal plats är det fler och fler som vill flytta hit. Tillslut kan Skåne blir överbefolkat men även väldigt förorenat pga folk som använder bilen för att ta sig från hemmet till jobbet osv. Precis som det är i andra stora städer.

För att förhindra förstörelse av miljön kan man övertala folk att ta bussen eller tåget istället för bilen, man kan även använda sig av el-bil. Odling men hjälp av kemiska medel kan förbjudas. På så sätt skyddar vi naturen. 

Norge

Norge ligger i norra Europa i Skandinavien. Norges klimat varierar beroende på vart i landet man befinner sig. De har både tempererat klimat, polarklimat och arktisk klimat. Norge har en väldigt bra ekonomi pga av alla olje plattformer de äger. Förutom olja exporterar de även trä, vattenkraft och naturgas. Det är vad som påverkar deras ekonomi som mest. 

Eftersom majoriteten av deras pengar kommer från olja exporten kommer Norge bli i en rätt så stor ekonomisk kris när oljan tar slut. Det finns svenskar som väljer att bo i Sverige och jobba i Norge eftersom man tjänar bättre i Norge men bostäderna och livsmedel är dyrare. Det kan leda till att utlänningar tar deras jobb. Många som jobbar i Norge bor även i små trånga lägenheter med många människor i för att kunna jobba där i några månader och sedan åka tillbaka till sitt hemland. Det ökar utsläppen, även fast de inte tar så mycket plats när det gäller bostäder eftersom de väljer att bo tillsammans i små lägenheter. Så ett problem senare, om några år kan bli utsläpp, problem med att få jobb och kanske överbefolkning. 

Det kan påverkas som jag tidigare har skrivit med mer miljö vänliga transporter. Man kan också vara mer sträng med vem man anställer, t.ex kräva att de kan Norska. Det hjälper inte utlänningarna men det kan hjälpa Norge och de norska som letar efter jobb. 

SO keynote - Taoism & Yoga

Franska revolutionen

https://www.dropbox.com/s/773qc1ygzb3l3bb/franska%20revolutionen%20.key

Likheter, Olikheter, Problem - Abrahamitiska religionerna

Det finns många saker som är lika varandra i de abrahamitiska religionerna.

Alla tre religionerna har en speciell samlingsplats där alla träffas. Muslimernas samlingsplats kallas för Moské. Bönen i Moskén leds av en Imam. I en Moské finns ofta ett bibliotek och om det är en stor Moské så kan det finnas sjukhus, övernattningslokaler och skola. Katoliker kallar sin samlingsplats för kyrka som står för ”herrens hus”. I kyrkan ber man och det är en präst som håller i det hela. Judarna kallar samlingsplatsen för Synagoga. Där som i de 2 anda religionerna ber man. En judisk gudstjänst kan egentligen hållas på många ställen så länge det hålls av minjan vilket är 10 vuxna judiska män.

Trots att det i princip är samma sak heter det olika och ser olika ut. Alla tre religionerna ber i samlingsplatsen men det finns saker de gör som inte görs i en annans religions samlingsplats också.

En annan likhet är att de alla har en viktig dag i veckan. Det är inte samma dag i veckan men det är tre dagar i rad. För judarna är Lördagar väldigt viktiga. De kallas också för Sabbat och firas varje vecka.  Lördagens morgontjänst är veckans viktigaste. Kristendomens viktigaste dag är Söndagar. De är viktiga eftersom det var på en söndag Jesus uppstod. Då går man i kyrkan och ber. För Muslimerna är Fredag den viktigaste dagen på hela veckan. Troende muslimer ska be i moské mint en gång i vecken, alltså på fredagar.

De tre religionerna har också alla en helig skrift där det står guds ord och viktiga saker om religionen. Men det står inte samma saker i skrifterna, i varje skrift står det om något annat eller kanske något liknande. Muslimerna kallar sin bok för Koranen som består av 6 236 verser. Kristna kallar sin för Bibeln som är uppdelad i två delar och beskriver jordens uppkomst och saker som ska hända eller redan har hänt... Judarna kallar den för Tanach som också är en del av bibeln. De anser att delen Torah är den viktigaste av de alla. 

De har också alla tre några regler de ska följa. Reglerna är lika varandra på många sätt, speciellt judarnas och kristnas regler. 

För kristna är det 10 guds bud.

1.Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig.

2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.

3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.

4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.

5. Du skall inte dräpa.

6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

7. Du skall inte stjäla.

8. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.

10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något, som tillhör din nästa.

Judarna kallar de för de 10 ordenn

1. Jag är herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ur slavlägret.

2. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem...

3. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn...

4. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig...

5. Visa aktning för din far och mor..

6. Du skall inte dräpa.

7. Du skall inte behå äktenskapsbrott.

8. Du skall inte stjäla.

9. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.

10. Du skall inte ha begär till ditt nästas hus.

Muslimerna kallar det för Sharialagarna. 

Dessa är de fem grundläggande målsättningarna.

1. Livet

2. Förnuftet

3. Religionen

4. Egendomen

Fortplantningen.

I Sharialagarna står även fem straffsatser.

1. Äktenskapsbrott utanför äktenskapet

2. Stöld

3. Rån

4. Falsk anklagelse för äktenskapsbrott

5. Berusning

Alla tre religionerna har också speciella högtider. Judar firar Jom Kippur och det är den viktigaste högtiden för Judar. Den faller 10 dagar efter judiska nyårsdagen som heter Rosh Ha-Shana och firas i September eller Oktober. På Jom Kippur fastar man. Man samlas ochså för gudtjänst och ber. Judarna tänker då mycket på året som har gått och vilka fel de har gjort. De lovar också Gud att bli en bättre människa. Chanukka är en annan högtid Judarna firar. Chanukka kallas också för ljusets fest och firas när det är nymåne i november-december. 

Muslimer firar Ramadan som firas den nionde månaden i den muslimska kalendern. På Ramadan fastar man hela dagen och får inte äta när solen är uppe. På kvällen samlas vänner och familj och bryter fastan.  Muslimerna ber också mer till gud än vad de annars brukar göra. Högtiden Eid al-Fitr avslutar Ramadan. Firandet pågår då i tre till fyra dagar med den första dagen är viktigast. Eid ul-Adha är en annan högtid muslimerna firar som ett minne för Abraham för att han offrade sin son enligt guds order.

De kristna firar Jul för fira dagen Jesus föddes. Julen börjar den 24 december och varar till den 13 januari. Julen firar man tillsammans med de närmaste, som familj och vänner. Då äter man massa julmat och ger varandra julklappar. Julen är väldigt viktig för många kristna länder. En annan högtid är Påsken som är den viktigaste högtiden för Kristna. Påsken firas för att komma ihåg om Jesus död.

Fast de egentligen har samma gud heter det olika för varje religion. Judarna kallar guden för Jahova, Muslimerna för Allah och Kristna bara för Gud.

Det finns olika många människor i varje religion. Det finns flest Kristna - 2 miljarder. Efter det kommer Muslimerna som är 1,3 miljarder och sist kommer judarna som bara är 20 miljoner. Människorna bor på olika ställen. Det bor många Muslimer i Mellanöstern, Nordafrika och Indonesien.  Det finns mest muslimer i Indonesien. De flesta kristna bor i Europa, Amerika och Norra Afrika. Judarna finns i Europa, Israel och USA.

Jerusalem är en viktig stad för alla religionerna. Där ligger Heliga gravens kyrka som är kyrkan där Jesus blev begravd. Heliga gravens kyrka är viktig för kristna. Klippmoskén ligger också i Jerusalem och är viktig för muslimerna. Västra muren är en bit av judarnas tempel som inte längre finns kvar. I Jerusalem är det mycket krig eftersom att det är tre olika religioner som tycker att de borde ha Jerusalem för sig själva. 

Ett annat problem är Israel. Både Muslimerna och Judarna vill ha Israel för sig själv. Muslimerna ägde först landet men sen ville Judarna också ha det och därför krigar religionerna fortfarande om landet.

Keynote - Egypten

SO - jorden runt

Jag reser från Helsingfors som har cirka 594 tusen invånare. Det ligger i Finland som har 5,4 miljoner invånare.  Finland ligger i Europa. I Finland är de flesta protestanter. Viktiga språk i Finland är Finska och Svenska. Många finländare jobbar inom industri.

jag åker i 6 926 km

Jag åker till Dehli som har 12,6 miljoner invånare. Det ligger i Indien som har 1 241 miljoner invånare. I Indien är de flesta hinduer. Landets officiella språk är hindi. I Indien jobbar många inom industri och företag. 

jag åker 10 344 km

Jag åker till Rabat som har 1,9 miljoner invånare. Rabat är Marockos huvudstad. I Marocko bor det 32,3 miljoner människor. Marocko ligger i Afrika. Viktiga språk är arabiska och franska. De flesta i Marocko är muslimer. Många jobbar med jordbruk och turism.

jag åker 10 029 km

Jag åker till Santiago som har 5,2 miljoner invånare. Santiago ligger i Chile som har 17,3 miljoner invånare. Chile ligger i Sydamerika. Många tillhör den romersk-katolska kyrkan. Fisket är väldigt viktigt i Chile. I Chile pratar man spanska.

jag åker 8 785 km

Jag åker till Ottawa som har 88 tusen invånare. Ottawa är Kanadas huvudstad. I Kanada bor det 34,5 minjoner människor. De viktigaste språken i Kanada är engelska och franska.  De flesta invånarna är katoliker. 

jag åker 16 089 km

Jag åker till Canberra som har cirka 334 tusen invånare. Canberra ligger i Australien och är också Australiens huvudstad. Australien har 22,7 miljoner invånare. Viktigt språk i Australien är engelska. Australien har stora naturtillgångar. En stor del av invånarna är kristna, vissa säger att de inte är troende.

Finland till Indien - 8 054 km              helsingfors - dehli - 6 926 km

Indien till Marocko - 11 584 km          dehli - rabat - 10 344 km

Marocko till Chile - 7 169 km              rabat - santiago 10 029 km

Chile till Canada -  10 749 km            santiago - ottawa - 68 785 km

Kanada till Australien - 13 667 km    otawwa - canberra - 16 089 km