fredag 27 februari 2015

IRL frågor

Tycker ni att pappan tar tillräckligt mycket ansvar eller gör han rätt som låter Elias vara 
ifred när Elias säger att han inte vill ha hans hjälp?
Jag förstår att han kanske inte vill pressa Elias för att berätta vad som har hänt men efter att ha sett att det fortsätter borde han försöka prata med Elias eller be honom prata med någon annan. På så sätt skulle hans pappa visa att han bryr sig.

Vilka scener minns eleverna där de vuxna sviker Elias?
- När hans pappa på ett sätt ignorerar att han mår dåligt.
- Rektorn visste egentligen om vad som hade hänt men tog inte tag i det eftersom Elias inte ville berätta något mer.
- När Elias blir utsatt i korridoren är det ingen som säger till och troligen måste det varit någon vuxen i närheten som kunde gripit in.
- Hans mamma som har lämnat honom och inte ens kommer och hälsar på när han ligger på sjukhuset.
- Bildläraren som tvingade Elias att kolla på Agnes när han inte ville.

Varför tror ni att Elias inte vill be om hjälp från vuxenvärlden?
Han kanske skäms för att han har blivit mobbad så länge och tror att det inte finns någon hjälp vuxna kan ge honom. Dessutom ser men att hans pappa inte verkar ta tag i hur Elias mår och det kan få Elias att känna att ingen annan skulle bry sig heller.

Vad kunde skolan ha gjort annorlunda för att förhindra mobbningen av Elias?
Rektorn tog knappast tag i det som hände och de tre personerna som startade det hela i korridoren fick någon skuld och Elias fick ingen hjälp. Även fast Elias inte ville säga något kunde rektorn fråga andra människor som var där när det hände, t.ex killen och tjejen som hjälpte honom i slutet av filmen vad som hände.

Är det problematiskt att visa ungdomar på film som är kapabla till att vara elaka och 
bejaka deras mörka sidor?
Nej det tycker jag inte. Jag tror att det visar de som utsätter andra för mobbning hur det ser ut och känns mot den som blir utsatt. 

Är det någonsin rätt att hämnas på någon som skadat en? När, i så fall, och varför?
Det beror på hur man vill hämnas men jag tycker ändå att man istället ska försöka prata om det för att hämnd kan göra saker sämre.

Är det rätt av Agnes att droga Elias? Kan det räknas som självförsvar?
Det är inte självförsvar eftersom Elias redan hade slutat och Agnes kompis höll redan på att slå honom osv. Ifall Elias fortfarande var på Agnes och ingen annan hade hjälpt henne hade det varit mer förståndigt men ändå fel och onödigt.

Tycker ni att Elias och hans pappas plan är bra? Är det rätt eller fel av dem att tvinga fram 
känslor av empati hos mobbarna genom att låtsas begå självmord? Hur kunde de ha agerat 
annorlunda för göra Elias situation bättre?
Jag tyckte att planen var bra eftersom det visade mobbarna vad som kan hända ifall de skulle fortsätta. Att prata med vuxna osv angående mobbning brukar oftast inte hjälpa och därför behöver man ibland göra lite grövre saker för att ungdomar ska förstå att det är fel.

Vad tror ni var Elias motiv till att låtsas begå självmord?
Han hade blivit utsatt för mobbning så länge att han troligen var trött på det och ville få slut på det. Det fanns inte så mycket annat man kunde göra och dessutom ville ha lära de som utsatt honom för mobbing en läxa.

torsdag 26 februari 2015

Artikel och reportage

Artikel
a) Håller med artikeln, kan vara smart men det håller inte i längden. Man kan fortfarande komma åt det via telefonen ändå. Så det stoppar ingenting egentligen. Det är inte hållbart i längden.

b) Rubrik, underrubriker, bild+byline, brödtext, byline på texten.

c)
1. Kränk inte andra.
2. Ge inte ut för mycket personlig information.
3. Träffa inte människor som du träffat enbart på nätet.
4. Skicka inte utmanande bilder till andra.
5. Snacka mer på riktigt än via nätet.

-Clara, Milena, Sofie, Josefin och Emil


Reportage
a) Prata med barn redan från början om att det är fel. Dessutom kan man försöka att inte skapa sidor som t.ex. ask.fm där man kan vara anonym för den möjligheten gör så att andra vågar skriva mer taskiga saker än vad de skulle våga ifall deras namn var synligt.

b) Rubrik, ingress, brödtext, mellanrubriker, bilder och bildtexter finns med. Det är längre än en artikel och har en mer personlig stil. Den är inte heller baserad på en direkt händelse utan nämner något som är viktigt. Det finns dessutom en faktaruta som är vanligt för reportage.

c) 
- Hela 16 procent av landets 10-åringar har blivit drabbade av nätmobbning.
- Lärare och andra vuxna tyckte inte att en undersökning kring detta behövdes då de trodde att så små bar inte blir utsatta.
- Det visade sig att fler yngre barn (t.ex. i 10 års åldern) blir mobbade på nätet än barn som går på högstadiet.
- Mobbningen på nätet handlar ofta om bilder eller filmer som sprids på nätet. 
- Det kan också handla om kommentarer och hot som sprids genom sms eller på olika hemsidor på internet.
- Det är svårt att se vem och hur många som har sett t.ex ett videoklipp och det kan kännas väldigt jobbigt för den utsatta som inte kan ta bort klippet från internet.
- Det är fler flickor än pojkar som blir utsatta för nätmobbning. 
- Mobbningen handlar för det mesta om utseende och det visar sig att de som blir utsatta har en mycket sämre syn på sig själva och sina kroppar.
- Nätmobbningen hänger ofta ihop med det som händer på rasterna i skolan och på barnets fridtid. 
- Mobbning i allmänhet är fel och man borde både som barn och vuxen göra sitt bästa för att försöka minska och i bästa fall få slut på det.




fredag 6 februari 2015

Uppkomst av ljus - labb

Uppgift:
Hur uppkommer ljus?
Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Vad används detta till?

Hypotes:
Jag tror att ljus uppkommer när en elektron hoppar från sin bana till en annan bana och sedan hoppar tillbaka, vilket då sker när ett ämne värms upp. Vilket ljus som uppkommer beror på vilken bana elektronen hoppar tillbaka till.  Olika ämnen ger olika spektrum eftersom olika ämnen har olika egenskaper uppkommer olika sorters spektrum.  Jag tror att detta används för att analysera olika ämnen och deras egenskaper osv. 

Materiel:
lysrör med olika sorters gaser
 glödlampa
 högspänningskälla
stativ
spektroskop
färgpennor

Utförande:
1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

3. Avgör vilken gas de hemliga röret innehåller!

Resultat:

Slutsats:
Svara på frågorna 
Hur uppkommer ljus?
Det är atomerna som sänder ut ljuset. Det händer när elektronen hoppar från innersta banan till en bana längre ut och sedan hoppar tillbaka. När den är på den yttre banan vill den tillbaka och ger ifrån sig energi, en blixt eller ett ljus.  Beroende på vilken bana den hoppar till bildas olika typer av ljus. På bana ett avger atomen ultravioletta strålar, bana 2 avger den synligt ljus och på bana tre uppstår infrarött ljus. 

Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Hur spektrumet ser ut beror helt på atomens uppbyggnad just för att elektronerna hoppar mellan olika banor. Det finns olika många elektroner i olika ämnen och därför ändras spektrumet beroende på ämne, elektronerna hoppar olika mycket. Varje grundämne utsänder ett eget specifikt spektrum.

Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Det beror på hur atomerna ser ut. Finns de en och en i gasen får vi ett linjespektrum. Bildar atomerna molekyler får vi bandspektrum, alltså tunna linjer utan bredare band. Glödande metaller ger ett kontinuerligt spektrum då elektronerna rör sig fritt i metallen. 

Vad används detta till?
Spektroskopi som det heter används för att undersöka och analysera olika ämnen för att på så sätt få reda på t.ex. deras egenskaper. 

Kommentera din hypotes
Efter att ha läst sidorna i boken, letat upp noggrannare svar och utfört laborationen tycker jag att min hypotes stämde ganska bra. Svaren stämde nästan helt och det ända som saknades enligt mig var att jag kunde svarat lite mer utförligt och förklarat mer exakt vad jag menar. För övrigt tycker jag att min hypotes var ganska bra. 

Felkällor och förbättringar
- Ifall ljusröret man undersöker är sönder och inte ger ifrån sig tydligt eller rätt ljus för ämnet kan resultatet bli helt fel. För att slippa det får man se till att kolla så att allting fungerar innan man börjar undersökningen. 

- Andra ljus i rummet kan distrahera ögat så att man inte ser ordentligt vilka färger ämnet ger ifrån sig eller ser spektrum från andra ljuskällor. För att slippa detta ska man försöka ha det så mörkt som möjligt i rummet där undersökningen pågår och stänga av alla andra ljuskällor, på så sätt blir ljuset från ljusröret starkare och tydligare.

- Man missar någon av färgerna/ljusstaplarna eftersom man kollar snabbt/slarvigt eller får inte med det i spektroskopet p.g.a. kvalitén av det m.m. och får därför ett felaktigt resultat. För att slippa det ska man noggrant kolla varje ämne från varje håll för att inte missa något. Dessutom kan man försöka få tag på så bra och noggranna spektroskop som möjligt för bäst resultat.

- Ifall man är slarvig med att rita upp och skriva ner sina resultat kan undersökningen bli helt fel. Istället kan man anteckna och rita ner utseendet och färgerna medan man gör undersökningen för att sedan rita/skriva om det noggrant. Dock är det ofta svårt att rita ett helt perfekt spektrum med bara ögonmått och då kan man t.ex. försöka fotografera det genom spektroskopet. 

Användningsområde
Medicin - Behövs till bland annat strålningen som används i medicinska sammanhang men även andra saker som är viktiga inom medicin. 
Astronomi - Se vad stjärnor är uppbyggda av hjälp av deras ljus och emissionsspektrum.
Fysikalisk kemi - Undersökning av olika ämnen har ett karaktäristiskt absorbtions- eller emissionsspektrum.
Atomfysik - Studera ljuset och få en helt ny förståelse kring det.

onsdag 28 januari 2015

Mi mañana los viernes


Los viernes empezamos la escuela tarde. Entonces me levanto a las siete. Lo primero que hago es ir al baño y maquillaje me. Luego voy a la cocina y preparo el desayuno, por lo general yo como muesli con yogur o un sándwich con huevo. Mientras yo estaba desayunando usualmente chequeo diversos medios sociales como Facebook e Instagram. Luego seleccionar la ropa y ponerse el. Finalmente debo empacar por mis libros y me puse los zapatos y la chaqueta. A menudo he correr al autobús y tren, así que yo no hago mucho en la mañana. 

tisdag 27 januari 2015

Tarzan, Leo og pigen

Ord som liknar Svenskan
Trappen - Trappan
Bog - Bok
Badebukser - Badbyxor
Billederne - Bilderna
Masse - Massor
Skurkerne - Skurkarna
Klatrede - Klättrade
Fnisade - Fnissade
Krokodlillerne - Krokodilerna
Kaeraste - Käraste
Intresseret - Intresserad
Nervos - Nervös
Behover - Behöver
Traeerne - Träden
Munden - Munnen

Ord som inte liknar svenskan
Kone - Fru
Kede sig - ha tråkigt
Smuk - vacker
Lommekniv - fickkniv
Haven - Trädgård
Dreng - Pojke
Skor - Galen
Hov - Hallå där
Skuffet - Besviken
Storrelse - Storlek
Urskov - Urskog
Sagtens - Självklart
Torrede - Torkade
Almindeligt - Vanligtvis
Begynde - Började

onsdag 10 december 2014

Bildarbete HT - 2014

Bild 1: Höst

Uppdraget vi fick är att göra två bilder där vi med hjälp av färger och uttryck ska förstärka meningen av två olika ord. På min första bild har jag har tänkt att skriva ordet ”höst”. För att förstärka ordet hade jag tänkt att ha en bakgrund med höstliga mörka färger som gul, brun och orange. Bokstäverna i ordet hade jag tänkt att forma med hjälp av torkade grenar och pinnar från träd. Runt om vill jag ha höstlöv som förstärker ordet ännu mer. Materialet jag tror att jag behöver är ett större papper, olika färger i höstliga nyanser, torkade pinnar och grenar och torkade löv. För att ge bilden den här mörka känslan man får av hösten måste jag tänka på att använda mig av rätt färger som tydligt kopplas med hösten. Jag måste även tänka på att göra bilden ganska mörk för att framhäva höstens mörka känsla. 

Jag har från början tänkt att använda mig av riktiga torkade löv men efter att jag har limmat på grenarna som bildar ordet tycker jag att det skulle se bättre ut ifall jag istället ritar några höstlöv istället. Jag fick då leta fram några bilder på löv och rita konturerna av de på sidan av min bild. Sedan målade jag löven med mörkare färger än bakgrunden för att framhäva de ännu mer. Jag valde även att skugga löven för att få de se mer riktiga ut. 

Min bild blev lyckad och jag tycker att den framhäver budskapet av mitt ord väldigt bra. Jag har under detta arbetet lärt mig om hur man kan använda sig av andra föremål än bara färg för att visa budskap och ge mer känsla till bilden. Jag har även lärt mig att det är väldigt jobbigt att rita verkliga löv eftersom man måste göra det väldigt försiktigt och detaljerat, det tar även väldigt lång tid. En sak jag blev lite missnöjd med var bakgrunden eftersom den blev lite för ljus. Jag försökte sedan i slutet göra den mörkare för att rätta till det men jag blev ändå helt nöjd. För att slippa detta kunde jag ha testat olika nyanser av färger för att få fram den rätta färgen till bakgrunden. 



Bild 2: Mysig

Vår uppgift var att göra två bilder som förstärker ett ord. Som mitt andra ord valde jag ordet ”mysig”. När jag tänker på något som är mysigt så tänker jag på fluffiga håriga tyger eller pälsade djur. Jag tänker även på fredagskvällar (fredagmys) i soffan osv. Det är precis vad jag vill göra med min bild, bakgrunden ska vara ett rum med en soffa och kuddar. För att använda mig mer än av bara färg kommer jag att klippa ut bokstäverna i olika fluffiga mjuka tyg vilket kommer förstärka ordet ännu mera. För att skapa denna bilden behöver jag en hårdare bakgrund, färg i mörkare nyanser som grått, svart och lila men även vit, olika sorters tyg som är mer fluffiga och håriga. Jag måste under mitt arbete tänka på att bilden ska ge en känsla av något bekvämt och trevligt, ungefär den känslan man får när man tänker på en fredagskväll i soffan framför tv:n.

Ett problem jag träffade på under arbetet med denna bilden var bokstäverna. Det var ganska jobbigt att klippa ut det för att jag var tvungen att kolla på baksida när jag klippte eftersom jag inte kunde rita ut hur jag skulle klippa på den räta sidan av tyget. Det gjorde så att jag klippte väldigt mycket i just pälsen som stack ut vilket gjorde att bokstäverna inte blev lika fina. Jag fick även vara väldigt noggrann med att rita ut bokstäverna på rätt håll så att de inte blev på fel håll när jag sedan vände de mot rätt sida. Detta gjorde att arbetet tog väldigt lång tid och jag blev inte heller helt nöjd med bokstäverna. Men jag gjorde det bästa av de o klippte sedan till de lite finare och finslipade de lite mera.
Eftersom mitt första arbete tog ganska lång tid hann jag inte riktigt finslipa detta arbetet vilket jag tycker är lite synd. Jag är därför inte alls speciellt nöjd med detta då jag tycker att många detaljer saknas, t.ex. bilder i fotoramarna som händer ovanför soffan. Eftersom det krånglade lite med bokstäverna är jag inte heller helt nöjd med, jag tycker att de borde vara lite mindre så att de inte täcker hela soffan. Även fast man inte ser soffan alls bra på det ”färdiga” arbetet blev jag väldigt nöjd med den, den ser realistisk ut och det har snygga skuggningar.  Även fast bilden kanske inte är speciellt fin enligt mig tycker jag ändå att den förstärker ordets mening ganska bra vilket var meningen med denna uppgiften. Efter att ha gjort denna bilden har jag återigen lärt mig lite saker som förstärker meningen i ord och saker men även att tyg är ett väldigt krångligt material att klippa i, speciellt när det är något som måste ha en viss form som t.ex bokstäver. Jag har även lärt mig lite mer om hur man skuggar för att få en realistisk känsla i en bild.


Jämförelse mellan mina bilder:
Man ser klart och tydligt att jag har lagt ner mycket mer tid på min första bild med ordet ”Höst”. Det är även den bilden jag är mest nöjd över. Ändå tycker jag att jag har lyckats att framhäva meningen av orden väldigt bra på båda bilderna. Båda bilderna ger en mörk men samtidigt mysig känsla. Även fast den första bilden ska vara mörk och ganska tråkig så ger den senapsgula färgen ett liv i bilden som ger en känsla av en solig höstdag. Samma sak gäller den andra bilden, bakgrunden är ganska mörk och tråkig medan soffan och bokstäverna drar till sig uppmärksamhet. Soffan ger en känsla som säger mysigt - en fredagskväll framför tv:n medan de fluffiga bokstäverna ger en annan känsla - en bekväm stickad tröja eller värmen och pälsen från ett husdjur. Jag tror att det att bilderna ger i från sig olika känslor beroende på från vilket perspektiv man tänker på och vad för sorts människa man är ger det en lite roligare twist så många fler människor kan känna att ordet betyder mer med hjälp av bakgrund och färg än ifall de skulle se ordet svart på vitt skrivet på ett papper. 





måndag 10 november 2014

Wolfgang Amadeus Mozart & Wienklassicismen

Min komplettering

Eine Kleine Nachtmusik
Mozart komponerade Eine Kleine Nachmusik sommaren 1787. Han har komponerat det tillsammans med operan Don Giovanni som skrevs för Pragoperan. Det ovanliga bakom detta att det inte fanns någon beställning till grunden för serenaden vilket var sällan något Mozart gjorde. Man tror dock att han tänkte presentera stycket under någon gratiskonsert i Prag eller Wien för att sprida ryktet som hans verk.

Serenaden är skriven för två violiner, viola, cello och en kontrabas i G-dur. Man brukar säga att verket har fyra stycket medan Mozart själv angav att stycket har fem satser, en av satserna tycks har försvunnit. Första satsen alltså  heter Allegro och det är där Mozart presenterar ett tema. Det är skrivet i sonat-allegro form, Satsen är ganska sorgsen men ändå aggressiv och stiger snabbt. Den andra satsen heter Romanze, är skriven i rondo form och antar ABAC formen och har ett slutligt coda. Denna satsen glad och snabb men sättet som den spelas på lämnar ändå en känsla av intimitet och ömhet i det hela. Den tredje som heter Menuetto är en menuett och trio där de med varandra har en väldigt fin kontrast. Det är återigen en sorgsen men ändå aggressiv del där tempot stiger snabbt. Den sista satsen, Rondo är skriven i sonatform. Satsen har ett väldigt livligt tempo och avslutar hela stycket med en lång coda. 
Detta stycket är ett av Mozarts mest kända stycken och vi hör ofta takterna i början av stycket i film och TV-sammanhang, bl.a. Sunes sommar från 1993.

Sonatform annars kallat för ABA form är ett sorts sätt att skriva satser på. Under A-delen presenterar kompositören ett tema och ett sidotema. Under B-delen bearbetar han eller hon sina teman. Sedan är det en övergång och A-delen börjar åter igen. 
Rondoform är taget från franskans rondeau och betyder ”något som går runt” eller ”något som återkommer”. Och det är precis vad som händer i stycken skrivna med rondoform, det finns ett grundtema som återkommer.

ABAC börjar med att A-delen är sorgsen och lugn. B-delen är däremot glad och snabb. Sedan kommer återigen A-delen som är lugn och sorgsen. Tillslut kommer C som är en arg och dramatisk del under satsen. 


Barocken
Under 1600-talets början uppkom stora förändringar inom musiken, dessa förändringarna var starten på en ny era. De äldre kompositörerna lämnade över till yngre begåvade kompositörer som Monteverdi och Purcell som senare lämnade över det till Händel och Bach.  Nya skalsystem dök upp och verken började skrivas i moll och dur. Man började även använda sig mer av musikinstrument och det blev än stor förändring eftersom det var vokalmusik som dominerade under den tidigare eran, renässansen. Det var en väldigt storartad tid för musiken och det blev oftast nästan för mycket. 

Barockens sakrala eller med annat ord kyrkliga musik handlade till stor del om oratorier och lutherska kanter. Ett oratorium är ett stort verk som består av både instrument, kör och ibland solister. Det finns alltid en berättelse att förmedla men det spelas inte ut på samma sätt som t.ex. teater. Under barocken växte även operan fram och blev en viktig del av kulturen. Berättelserna kunde handla om mycket mer än bara kyrkan och tron, t.ex olycklig kärlek som den kända barockoperan ”Purcells Dido och Aeneas” gjorde.

(Text om Wienklassicismen finns i den färdiga texten eftersom jag inte har ändrat om något där)

Jämförelse mellan Barocken och Wienklassicismen
Man brukar säga att Barocken var en era som var väldigt storartad, det växte fram nya sätt att skriva musik på och musiken började användas till fler saker. Detta gjorde det både intressant men även på ett sätt för mycket. Även fast musiken och sättet att skriva den på fortsatte utvecklas under Wienklassicismen förändrades ganska mycket. Det bestämdes lite fler regler och normer som de flesta kompositörer höll sig till vilket gjorde att musiken blev lite mer finslipad och harmonisk.


Jag tycker att man skulle kunna säga att Wienklassicismen var en fortsättning på Barocken där det som kommit fram under år bara blivit mer finslipat och noggrant. Detta eftersom även fast det uppfanns massa nya sätt att skriva och använda sig av musik under Wienklassicismen så var det också mycket som höll kvar sig från Barocken t.ex. sakral och profan musik. 


Min färdiga text

Wolfgang Amadaeus Mozart
Wolfgang Amadeus Mozart föddes den 27 januari 1756 i Salzburg, Österrike. Redan som barn lärde hans pappa honom att spela piano och violin. När Mozart var 6 och hans syster Maria Anna som var fem år äldre ansågs de redan som underbarn på grund av deras musikaliska talang. Tillsammans med sina föräldrar reste de runt hela Västeuropa i mer en tre år. Under den tiden fick han uppträda, komponera och till och med skriva den första symfonin. 

Efter hans resa runt Västeuropa jobbade Mozart med bl.a. opera buffa och sångspel hemma i Salzburg och även Wien. Han anställdes även som tredje konsertmästare i hovkapellen av ärkebiskopen år 1769.  Han reste till Italien där han hade ett antal framgångsrika framträdanden, hedersbetygelser och studier för Padre Martini. Han komponerade även en hel den, bl.a. tre operor för Milano. Under åren 1773 - 1777 hade Mozart några lugnare år, men även dessa var väldigt produktiva. Dessa åren skrev Mozart en massa kyrkomusik, operor, divertimenti, serenader, kammarmusik och flera konserter. Han reste även till Paris med sin mamma, blev olyckligt förälskad i Aloysia Weber och gifte sig med hennes syster Konstanze Weber. Under de kommande åren skrev han ett antal verk som betydde ganska mycket, särskilt pianokonserterna som han skrev till sin vän Haydn. De visade att han nått en konstnärlig mognad. Även fast han hade många framgångar började hans ekonomi försämras och hans framträdande bli färre. År 1789 och 1790 tog han sina två sista konsertresor, det första till Berlin och andra till Frankfurt.

Hans två sista år av livet jobbade han med tre operabeställningar, buffan Cosi fan tutte, serian Titus för Pragoperan och sångspelet Trollflöjten. Under den tiden blev även hans ekonomi bättre. I slutet av 1791 då han arbetade på ett rekviem som beställts av en anonym greve insjuknade han i vad man tror var reumatisk feber. Två veckor senare den 5 december 1991 avled han och begravdes på kyrkogården Sankt Marx.


Barocken
Under 1600-talets början uppkom stora förändringar inom musiken, dessa förändringarna var starten på en ny era. De äldre kompositörerna lämnade över till yngre begåvade kompositörer som Monteverdi och Purcell som senare lämnade över det till Händel och Bach.  Nya skalsystem dök upp och verken började skrivas i moll och dur. Man började även använda sig mer av musikinstrument och det blev än stor förändring eftersom det var vokalmusik som dominerade under den tidigare eran, renässansen. Det var en väldigt storartad tid för musiken och det blev oftast nästan för mycket. 

Barockens sakrala eller med annat ord kyrkliga musik handlade till stor del om oratorier och lutherska kanter. Ett oratorium är ett stort verk som består av både instrument, kör och ibland solister. Det finns alltid en berättelse att förmedla men det spelas inte ut på samma sätt som t.ex. teater. Under barocken växte även operan fram och blev en viktig del av kulturen. Berättelserna kunde handla om mycket mer än bara kyrkan och tron, t.ex olycklig kärlek som den kända barockoperan ”Purcells Dido och Aeneas” gjorde.

Wienklassicismen
Mozart levde och verkade mitt under epoken som kallas för antingen klassicismen eller Wienklassicismen. Under den tiden levde några av de största kompositörerna genom tiderna, Wolfgang Amadeus Mozart, Josefp Haydn och även i slutet av klassicismen och början av romantiken Ludwig van Beethoven. 

Under de 70 åren (1750-1820) som brukar räknas som klassicism hände det väldigt mycket inom musiken. Den tidigare epoken som kallas för barock bestod av stämmor som var väldigt självständiga och inte passade med varandra speciellt bra. Klassicismens musik var det nästan helt och hållet homofoni som gällde. Homofoni är en melodistämma som är självständig medan resten av stämmorna bildar harmonier. Ordet melodi som under barocken var som ett evigt flöde av toner blev under klassicismen istället liknande och balanserade melodier. Detta gjorde människorna kunde börja nynna på låtarna vilket de inte tidigare kunnat göra pågrund av skillnaden i melodierna som fanns under barocken. 

Sakral eller kyrklig musik fortsatte även i klassicismen. Flera kompositörer komponerade mässor och oratorier. Men de flesta verken som skrevs räknades inte som sakral musik utan handlade mer och mer om kultur och underhållning. Precis som Mozart var flera kompositörer anställda vid hovet för att komponera beställningsverk till de.

Sonater, symfonier, solokonserter, kammarmusik och operor var några saker som under klassicismen komponerades i mängder. De två olika genrer av opera växte fram - opera buffa som var komisk opera och opera seria som vad allvarlig och tragisk opera. 

Jämförelse mellan Barocken och Wienklassicismen
Man brukar säga att Barocken var en era som var väldigt storartad, det växte fram nya sätt att skriva musik på och musiken började användas till fler saker. Detta gjorde det både intressant men även på ett sätt för mycket. Även fast musiken och sättet att skriva den på fortsatte utvecklas under Wienklassicismen förändrades ganska mycket. Det bestämdes lite fler regler och normer som de flesta kompositörer höll sig till vilket gjorde att musiken blev lite mer finslipad och harmonisk.


Jag tycker att man skulle kunna säga att Wienklassicismen var en fortsättning på Barocken där det som kommit fram under år bara blivit mer finslipat och noggrant. Detta eftersom även fast det uppfanns massa nya sätt att skriva och använda sig av musik under Wienklassicismen så var det också mycket som höll kvar sig från Barocken t.ex. sakral och profan musik. 

Mozarts verk
Mozarts stil på sina verk har inflytande från både Italien, Frankrike och Tyskland. Han har gått från att vara ett underbarn till en mogen konstnär och på vägen skapat enastående verk men även påverkat tiden han levde under men även nuet. Han var inte med och startade en ny epok men har var nyskapande på många andra sätt. 

Räknar man med alla skisser, fragment och arrangemang som Mozart har skrivit utöver styckena har han producerat 626 verk. För det mesta har han jobbat med opera, pianokonserter och kammarmusik för stråkar. 

Vi hör fram tills idag massor av verk som Mozart flera år sedan har komponerat och ofta vet vi inte ens att det är just han som står bakom musiken.

Eine Kleine Nachtmusik
Mozart komponerade Eine Kleine Nachmusik sommaren 1787. Han har komponerat det tillsammans med operan Don Giovanni som skrevs för Pragoperan. Det ovanliga bakom detta att det inte fanns någon beställning till grunden för serenaden vilket var sällan något Mozart gjorde. Man tror dock att han tänkte presentera stycket under någon gratiskonsert i Prag eller Wien för att sprida ryktet som hans verk.

Serenaden är skriven för två violiner, viola, cello och en kontrabas i G-dur. Man brukar säga att verket har fyra stycket medan Mozart själv angav att stycket har fem satser, en av satserna tycks har försvunnit. Första satsen alltså  heter Allegro och det är där Mozart presenterar ett tema. Det är skrivet i sonat-allegro form, Satsen är ganska sorgsen men ändå aggressiv och stiger snabbt. Den andra satsen heter Romanze, är skriven i rondo form och antar ABAC formen och har ett slutligt coda. Denna satsen glad och snabb men sättet som den spelas på lämnar ändå en känsla av intimitet och ömhet i det hela. Den tredje som heter Menuetto är en menuett och trio där de med varandra har en väldigt fin kontrast. Det är återigen en sorgsen men ändå aggressiv del där tempot stiger snabbt. Den sista satsen, Rondo är skriven i sonatform. Satsen har ett väldigt livligt tempo och avslutar hela stycket med en lång coda. 
Detta stycket är ett av Mozarts mest kända stycken och vi hör ofta takterna i början av stycket i film och TV-sammanhang, bl.a. Sunes sommar från 1993.

Sonatform annars kallat för ABA form är ett sorts sätt att skriva satser på. Under A-delen presenterar kompositören ett tema och ett sidotema. Under B-delen bearbetar han eller hon sina teman. Sedan är det en övergång och A-delen börjar åter igen. 
Rondoform är taget från franskans rondeau och betyder ”något som går runt” eller ”något som återkommer”. Och det är precis vad som händer i stycken skrivna med rondoform, det finns ett grundtema som återkommer.

ABAC börjar med att A-delen är sorgsen och lugn. B-delen är däremot glad och snabb. Sedan kommer återigen A-delen som är lugn och sorgsen. Tillslut kommer C som är en arg och dramatisk del under satsen. 

Påverkan
Även fast Mozart redan innan hans död ansågs som en av Europas främsta tonsättare fick han ofta kritik djärv och komplex. Anledningarna till att folket kunde tycka så om hans verk kan det finnas många av. En av anledningarna kunde vara för att det han gjorde var något som skilde sig från den tidigare musiken under barocken. 

Mozart som många andra kunde också välja att uttrycka sina känslor i sin musik. Även fast han skulle skriva en glad opera kunde han istället ha ledsna inslag för att han påverkades av sitt egna liv t.ex att hans och hans pappas relation försämrades när han gift sig med sin fru eller när han blev olyckligt kär. Det var möjligtvis inte något som man gjorde förr då musiken inte var tillräckligt utvecklad för att förmedla känslor och åsikter. 

Att hans ekonomi blev sämre under en punkt av hans liv kunde bero på massa saker, båda saker som hände i hans egna liv t.ex att han inte hade inspiration till att skriva stycken och kunde därför inte ha konserter m.m men även för att den allmänna ekonomin runt om i Europa kunde ha varit dålig vilket ledde till att mindre människor hade råd med att kolla på hans konserter och liknande. 

Det komplexa och djärva som folk hade sett i Mozarts verk försvann dock efter hans död och hans verk ansågs som mönster av renhet och skönhet. Samma åsikter har levt kvar fram tills idag.

Källor
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wolfgang-amadeus-mozart
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wienklassicism
http://komponera.se/klassicismen/
http://komponera.se/barocken/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wienklassicism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Eine_kleine_Nachtmusik
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wolfgang_Amadeus_Mozart#mediaviewer/File:Wolfgang-amadeus-mozart_1.jpg
http://sv.wikipedia.org/wiki/Wolfgang_Amadeus_Mozart#mediaviewer/File:K626_Requiem_Mozart.jpg