Likheter, Olikheter, Problem - Abrahamitiska religionerna

Det finns många saker som är lika varandra i de abrahamitiska religionerna.

Alla tre religionerna har en speciell samlingsplats där alla träffas. Muslimernas samlingsplats kallas för Moské. Bönen i Moskén leds av en Imam. I en Moské finns ofta ett bibliotek och om det är en stor Moské så kan det finnas sjukhus, övernattningslokaler och skola. Katoliker kallar sin samlingsplats för kyrka som står för ”herrens hus”. I kyrkan ber man och det är en präst som håller i det hela. Judarna kallar samlingsplatsen för Synagoga. Där som i de 2 anda religionerna ber man. En judisk gudstjänst kan egentligen hållas på många ställen så länge det hålls av minjan vilket är 10 vuxna judiska män.

Trots att det i princip är samma sak heter det olika och ser olika ut. Alla tre religionerna ber i samlingsplatsen men det finns saker de gör som inte görs i en annans religions samlingsplats också.

En annan likhet är att de alla har en viktig dag i veckan. Det är inte samma dag i veckan men det är tre dagar i rad. För judarna är Lördagar väldigt viktiga. De kallas också för Sabbat och firas varje vecka.  Lördagens morgontjänst är veckans viktigaste. Kristendomens viktigaste dag är Söndagar. De är viktiga eftersom det var på en söndag Jesus uppstod. Då går man i kyrkan och ber. För Muslimerna är Fredag den viktigaste dagen på hela veckan. Troende muslimer ska be i moské mint en gång i vecken, alltså på fredagar.

De tre religionerna har också alla en helig skrift där det står guds ord och viktiga saker om religionen. Men det står inte samma saker i skrifterna, i varje skrift står det om något annat eller kanske något liknande. Muslimerna kallar sin bok för Koranen som består av 6 236 verser. Kristna kallar sin för Bibeln som är uppdelad i två delar och beskriver jordens uppkomst och saker som ska hända eller redan har hänt... Judarna kallar den för Tanach som också är en del av bibeln. De anser att delen Torah är den viktigaste av de alla. 

De har också alla tre några regler de ska följa. Reglerna är lika varandra på många sätt, speciellt judarnas och kristnas regler. 

För kristna är det 10 guds bud.

1.Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig.

2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.

3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.

4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.

5. Du skall inte dräpa.

6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

7. Du skall inte stjäla.

8. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.

10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något, som tillhör din nästa.

Judarna kallar de för de 10 ordenn

1. Jag är herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ur slavlägret.

2. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem...

3. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn...

4. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig...

5. Visa aktning för din far och mor..

6. Du skall inte dräpa.

7. Du skall inte behå äktenskapsbrott.

8. Du skall inte stjäla.

9. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.

10. Du skall inte ha begär till ditt nästas hus.

Muslimerna kallar det för Sharialagarna. 

Dessa är de fem grundläggande målsättningarna.

1. Livet

2. Förnuftet

3. Religionen

4. Egendomen

Fortplantningen.

I Sharialagarna står även fem straffsatser.

1. Äktenskapsbrott utanför äktenskapet

2. Stöld

3. Rån

4. Falsk anklagelse för äktenskapsbrott

5. Berusning

Alla tre religionerna har också speciella högtider. Judar firar Jom Kippur och det är den viktigaste högtiden för Judar. Den faller 10 dagar efter judiska nyårsdagen som heter Rosh Ha-Shana och firas i September eller Oktober. På Jom Kippur fastar man. Man samlas ochså för gudtjänst och ber. Judarna tänker då mycket på året som har gått och vilka fel de har gjort. De lovar också Gud att bli en bättre människa. Chanukka är en annan högtid Judarna firar. Chanukka kallas också för ljusets fest och firas när det är nymåne i november-december. 

Muslimer firar Ramadan som firas den nionde månaden i den muslimska kalendern. På Ramadan fastar man hela dagen och får inte äta när solen är uppe. På kvällen samlas vänner och familj och bryter fastan.  Muslimerna ber också mer till gud än vad de annars brukar göra. Högtiden Eid al-Fitr avslutar Ramadan. Firandet pågår då i tre till fyra dagar med den första dagen är viktigast. Eid ul-Adha är en annan högtid muslimerna firar som ett minne för Abraham för att han offrade sin son enligt guds order.

De kristna firar Jul för fira dagen Jesus föddes. Julen börjar den 24 december och varar till den 13 januari. Julen firar man tillsammans med de närmaste, som familj och vänner. Då äter man massa julmat och ger varandra julklappar. Julen är väldigt viktig för många kristna länder. En annan högtid är Påsken som är den viktigaste högtiden för Kristna. Påsken firas för att komma ihåg om Jesus död.

Fast de egentligen har samma gud heter det olika för varje religion. Judarna kallar guden för Jahova, Muslimerna för Allah och Kristna bara för Gud.

Det finns olika många människor i varje religion. Det finns flest Kristna - 2 miljarder. Efter det kommer Muslimerna som är 1,3 miljarder och sist kommer judarna som bara är 20 miljoner. Människorna bor på olika ställen. Det bor många Muslimer i Mellanöstern, Nordafrika och Indonesien.  Det finns mest muslimer i Indonesien. De flesta kristna bor i Europa, Amerika och Norra Afrika. Judarna finns i Europa, Israel och USA.

Jerusalem är en viktig stad för alla religionerna. Där ligger Heliga gravens kyrka som är kyrkan där Jesus blev begravd. Heliga gravens kyrka är viktig för kristna. Klippmoskén ligger också i Jerusalem och är viktig för muslimerna. Västra muren är en bit av judarnas tempel som inte längre finns kvar. I Jerusalem är det mycket krig eftersom att det är tre olika religioner som tycker att de borde ha Jerusalem för sig själva. 

Ett annat problem är Israel. Både Muslimerna och Judarna vill ha Israel för sig själv. Muslimerna ägde först landet men sen ville Judarna också ha det och därför krigar religionerna fortfarande om landet.

Huckleberry Finns äventyr - läslogg

Huckleberry, Tom och några andra skulle göra ett rövarband. Det var därför de smet ut på natten. När de kom till grottan stack de en nål i fingret och skrev deras namn med blod på ett papper. Det stod det att de var tvungna att hålla rövarbandets alla hemligheter och om de inte gjorde det skulle de alla dö. De satt där länge och pratade. De kom fram att de inte skulle stjäla men att de skulle stoppa vagnar och röva klockor och pengar

De lekte rövare några gånger den sommaren. De skrämde människor som var på väg till torget. Men efter ett tag så var de trötta på att vara rövare.

Huckleberry Finns Äventyr - läslogg

Boken handlar om Huckleberry Finn, hans pappa super och han vet aldrig vart han är. Han bodde hos änkan Douglas, hon uppfostrade honom. Han bodde lite vart som helst förut men nu hade han och hans kompis Tom hittade en skatt. De fick massa pengar.

Det var mitt på natten. Plötsligt knäcktes en kvist. Det var hans kompis Tom Sawyer som gjorde en signal för att han skulle komma ut.

De smög förbi kökstrappan. Fröken Watsons slav frågade vem det va. De stod helt stilla och visste inte vad de skulle göra. Efter en stund hörde de att han började snarka.

Keynote - Egypten

Teknikreflektion

Vad fungerade bra när du gjorde skiss, ritning och modell
Jag kom snabbt på en idé och det mesta gick bra.

 Vad hade du velat förbättra?

 Det var lite svårt att limma ihop kanterna på modellen för att de inte riktigt          möttes. Så jag kunde kanske ha skärt till sockerbitarna så att de passade.

  Vilka förändringar gjorde du när du skulle bygga modellen jämfört med din skiss/ritning?

Jag gjorde modellen lite större än ritningen.

Vilka problem tror du att det kan bli om vi bygger den på riktigt?

Det kan vara svårt att forma till lecablocken så att de passar in.

  Hur ska vi lösa de problemen?

Ha bra verktyg att såga/skära de med.

  Ta reda på hur lecablock görs och vilket material de är gjorda av?

De är gjorda av lera och cement.

 Vilka fördelar finns det med att mura med lecablock?
De tål mycket och det är lätt att arbeta med det.

 Vilka nackdelar finns det med att mura med lecablock?
Det finns vissa nackdelar med att bygga med lecablock en av de är, att det går åt mycket energi när man ska framställa lecablocken.

Vilka egenskaper hos lecablock har gjort att vi börjat använda dem istället för sten, trä och tegel?

Lecablocken är hållbara och lätta att arbeta med.

Varför lägger vi på ett lager med puts utanpå?

Det isolerar bättre och det ser även finare ut.

Uppdelning av färg

Uppgift

Vilka färger finns det i blad?

Syfte

Lära sig kromatografi och vilka färg det finns i blad.

Hypotes

Jag tror att det finns grön och gul i blad.

Jag tror att färgen på tuchpennorn kommer smeta sig. Men inte den som är permanent.

Material

• mortel
• bägare
• kaffe filter
• tuchpennor
• blad
• aceton
• vatten
• sax

Utförande

Tuchpennor

Vi tog ett kaffe filter som vi sen målade några prickar på med tuchpennor. En av tuchpennorna vad permanent. Sen hällde vi i lite vatten i en bägare och satt i pappret så att prickarna var över vattnet.

Blad

Vi mosade blad med aceton i en mortel, hällde in det i en bägare och satt i ett kaffe filter. Vi lät kaffe filtret stå i bägaren i ca 30 minuter. Sen kollade vi på hur det blev.

Resultat

Tuchpennor

De vanliga tuchpennorna smetade upp sig och åkte upp

Den permanenta pennan var kvar så som den var från början

Blad

Blad har färgerna grön, gul, orange, brunröd.

Slutsats

Laborationen med tuchpennorna smetades snabbast.

Tuchpennor 

I kromotografi klättrar små molekyler högt och stora längst. Man måste använda ett lösningsmedel som kan lösa upp ämnet.

Blad

De gula molekylerna var lättast och därför var de längst upp. 

Varför gör träd och buskar på det viset?

När det gröna klorofyllet bryts ned på hösten blottas de gulfärgade karotenoider —näringsämnen — som redan finns i bladen.Men den röda färgen beror på något helt annat. Den uppstår när växten producerar antocyaniner, en typ av färgämnen. Arter med röda löv sätter i gång denna produktion tidigt på hösten, precis före lövfällningen. Rödfärgen tillkommer med andra ord inte av en slump eller som en sidoeffekt av andra processer.

Är det överallt så på jordklotet?

Alla träd tappar inte sina träd. Men varför vet jag inte.

Vad är och gör klorofyll? Var i växten finns det?

Klorofyll är det gröna i bladen. Det gör så att bladen blir gröna.

Tack vare klorofyll kan växterna utföra det vi kallar fotosyntes. Förklara fotosyntesen med ord och med kemisk formel. vad är fotosyntesens uppgift?

Bladet blockar upp solenergi och skapar druvsocker och syre. Vi andas ut koldioxid och det tar bladet. 

Mindnode

Mindenode till rediodebatt