torsdag 28 augusti 2014
onsdag 21 maj 2014
The Island
I chose to write about these topics:
For what reason do you think Doctor Merrick’s decided to start the facility? What do you think The Island is really saying about the human cloning? Are you surprised by this is a Hollywood film?
What is the message of the film regarding the value of human life? How does this work with the fact that the film contains a lot of violence?
Nowadays people are all about the money. As soon as they find a opportunity to make it they will do whatever it takes to get rich and famous. I think that’s the first thought Doctor Merrick had while starting the facility. The second thought must have been the fear of death. The fact that we die is something we can’t stop or control, which scares a lot of people and sometimes makes them do weird and stupid stuff, exactly like money does.
In the movie we hear the ”owner” of Lincoln six echo saying the price of getting a clone is 5 miljon dollars. It’s a lot of money which clearly shows us how much a human being is ready to spend for knowing he or she will live forever. Of course not everybody can afford that kind of investment and only very rich and famous people can buy themselves a clone. The fact that this is a hollywood movie doesn’t surprise me at all. For most people Doctor Merrick lives a perfect life with a perfect job which let’s him save lives everyday. That’s what usually caught’s the attention from people and makes them enjoy the movie. And that’s what makes the movie a perfect hollywood movie to earn money on.
The movie shows us how much crazy things humans are ready to do just to know they will live forever. It shows us how every single human is so scared of death they will even kill other people to live. Which makes it funny how much violence there is in the movie. If life is so important to them, why are they ready to kill other people for in. My advice to these people and Doctor Merrick would be to use the huge amount of money they use to clone people to maybe save lives in a different way like making a better environment around them making people live longer naturally. Also, if they want to live they have to make peace and not kill so many people around. Because it’s not only them who are scared of the death.
fredag 16 maj 2014
Styrelsen - Svenska novell
Aldrig trodde jag, den 16 åriga Elina med perfekta betyg och bra relation med hela familjen att detta skulle hända. Det enda som jag än så länge hade behövt oroa mig för var vilka festivaler och nöjesparker jag skulle till under sommaren mellan sista året i grundskolan och gymnasiet. Så länge jag minns har jag trott att min familj är precis som man förväntar sig att en familj i en liten stand i Skåne ska vara. Mina tankar kring det förändrades en dag när jag kom hem från skolan och gick ner för att hämta nudlar från skafferiet i källaren. I källaren såg jag stora skärmar med en massa mappar med konstiga namn. Jag försökte intala mig att det bara var pappa som jobbade på något nytt och tog snabbt ett nudelpaket ut hyllan när jag hörde min mamma ropa från hallen.
Elina?! Är du hemma?
Är i källaren och hämtar nudlar, kommer strax! skrek jag så högt jag kunde så att mamma skulle höra mig.
Jag sprang snabbt upp för trapporna efter att jag insåg att klockan var väldigt mycket och att det bara var en halvtimme tills dansträningen som jag absolut inte fick missa.
Min mamma var en framgångsrik kvinna som jobbade med media, hon skötte nyheterna. Både jag och min lillebror hade en bra relation med henne, men vi visste då så klart inte vad hon och vår pappa Rob gömde för oss. När jag kom in i köket såg jag min mamma pilla med ringarna på henne fingrar. Hon måste då insett att jag hade sett något märkligt i källaren och blivit rädd för vad som skulle hända ifall jag fick reda på deras hemlighet. När hon såg mig stå i dörröppningen rätade hon snabbt till sig och log lite smått.
Nå gumman, vad gjorde du i källaren? Jag och pappa har ju sagt att du inte borde vara där! Du ska vara glad att styrelsen inte besöker vår familj. Du vet vad de tycker om nyfikna människor, sa mamma samtidigt som leendet försvann från hennes läppar.
Jag menade inget illa. Nudlarna här uppe var slut och jag kom ihåg att du tidigare hade sagt att de fanns där nere, förklarade jag mig. Men, ifall du nu ändå tycker att jag är nyfiken… Vad är det för stor skärm med massa mappar som står i källaren? frågade jag snabbt så att hon inte skulle hinna avbryta mig.
Elina, du har sådan tur att vi inte blir övervakade och besökta av styrelsen, nästan skrek mamma till mig.
Styrelsen var högt uppsatta människor i landet som styrde över människorna i Sverige. På gatorna gick synliga styrelsen runt, men man visste aldrig vem det var eftersom de hade masker på sig hela tiden. Bakom alla kameror i varje hus fanns osynliga styrelsen. Det var de som var farligast. Det fanns kameror i nästan varje hus. Styrelsen åkte runt i varje stad dygnet runt och kunde knacka på vilket hus som helst när som helst på dygnet ifall något inte stämde. Mina föräldrar hade berättar för mig och min lillebror Hugo att anledningen till att vi slapp styrelsen var för att lönen mamma och pappa fick var tillsammans väldigt hög, och personer med hög lön behövde inte bli övervakade eftersom de var mer värda än de med låg lön. Jag hade aldrig trott något annat fram tills just den dagen jag var nere i källaren som fick mig att tänka om allt.
Sent på kvällen låg jag i sängen och försökte komma på vad som gjorde att vi inte blev besökta av styrelsen. Alla mina andra vänner med föräldrar som tjänar minst lika mycket hade kameror över hela huset ju. Den kvällen bestämde jag mig för att smyga ner i källaren och se vad det var. Jag hatade när folk ljög för mig och jag var nästan hundra på att det var precis det mina föräldrar hade gjort. Väldigt tyst tog jag tag i en ficklampa som låg i en av lådorna av min byrå och smög ner mot källaren. Sakta öppnade jag dörren och såg att pappa satt där nere. Vad gjorde han där? tänkte jag då. Klockan var två på kvällen ju. Plötsligt hörde jag att han pratade med någon. Jag satt mig ner på trappan för att lyssna på vad de pratade om.
Se till så att ingen är i närheten, så länge ni inte har lust att döda personen som hör det vi säger, hörde jag en djup röst säga.
Pappa kollade omkring, men såg mig inte eftersom jag hade gömt mig bakom den svarta gardinen som täckte dörren. Paniken slog då till. Vad menade rösten egentligen? Skulle verkligen pappa behöva döda mig ifall han fick reda på att jag lyssnade? Tankar flög i mitt huvud.
Ingen är här, hörde jag pappa och massa andra röster säga.
Då så, idag har vi i den synliga styrelsen dödat 1593 personer. Nästan 80% av dem bröt reglerna, resten var det ganska onödigt att döda men det kan vi inte ta tillbaka, sa den första rösten och fick alla att skratta.
Jag satt där en lång stund och lyssnade på deras planer och tankar och förstod tillsist att mina föräldrar var med och styrde i styrelsen. Det var därför vi inte besöktes och övervakades av de. Vi hade två av de i familjen redan. Just då tänkte jag inte på andra lösningar. Jag visste bara att jag var tvungen att ta mig härifrån och meddela antistyrelse gruppen och avsluta detta. Jag hade all makt nu. Tyst hade jag sprungit upp till mitt rum och väntat på att min pappa skulle gå och lägga sig. När han gjort de packade jag snabbt ihop mina saker och gick till Hugos rum. Han var inte villig att vakna först men när jag talat om för honom att mamma och pappa satt i styrelsen reste han sig genast upp och började packa det viktigaste.
En halvtimme senare var vi redan påväg mot antistyrelsens gömställe som låg c en timmes gång från vårt hus. Vi var väldigt försiktiga eftersom vi inte ville bli upptäckta av styrelsen som övervakade gatorna på natten. Det var väldigt svårt att undvika dem eftersom ungefär 50 bilar fulla med styrelsearbetare körde runt i varje stad men vi var tvungna att ta oss dit innan våra föräldrar vaknade och upptäckte att vi var borta.
Vad tror du antistyrelsen kommer att göra? frågade Hugo.
De har ju all information. Det enda de har behövt under en lång period var att få reda på vem som faktiskt styr allt detta. Styrelsen har ju under ca 40 år varit anonym och inte ens de i den synliga styrelsen har blivit identifierade, förklarade jag för honom.
Vad händer med oss då? frågade han med en oro i rösten.
Ingenting tror jag, jag vet faktiskt inte… sa jag tyst.
Vårt prat störde vårt smygande och snart hörde vi en man skrika åt oss. Han var styrelsen och paniken slog oss.
- Vad håller ni barn på med? Vet ni inte att ni inte får lov att vara ute så här dags? Hem med er annars dödar vi er! skrek en man.
Ni måste väl ha gått i skolan och lärt er sådan va? skrek en annan.
Förlåt, vi ska hem på direkten! Det var inte meningen att störa. Godnatt! skrek jag tillbaka.
Det hoppas jag. Iväg med er! skrek ännu en man.
Vi sprang och tappade bort dem efter några minuter. Då andades jag ut och tänkte på hur dum jag egentligen varit som gjort detta, men då var det för sent för att ångra sig så vi fortsatte mot vårt mål.
Efter cirka 30 minuter kunde vi äntligen se byggnaden där gruppen gömde sig. Vi sprang dit med våra sista krafter i benen. Hugo knackade lätt på dörren och en kvinna i 30 års åldern öppnade den.
Hej! Vad gör ni barn här? frågade hon snällt.
Vi vet vem som leder styrelsen. Vi har rymt hemifrån, sa jag andfådd.
Ni skojar inte med mig va? Ni vet verkligen det? sa hon och log.
Vi är 99% säkra! sa Hugo glatt.
Kvinnan som visade sig heta Caroline släppte in oss i byggnaden och gav oss vars en filt och en kopp varm choklad. Hela antistyrelsegruppen hade samlats runtomkring och de alla väntade på våra nyheter. Jag hade sakta tagit fram lappen jag kladdat på i källaren med alla namn på personerna som var med i samtalet. På lappen stod även Angelica och Rob Grenn, vilket fick mig återigen tänka på hur mycket mina föräldrar hade sårat mig genom detta. Men samtidigt log jag lite. Elina den 16 åriga tjejen som alltid varit emot styrelsen hade nu upptäckt vem som ledde det hela, tänkte jag för mig själv. Sakta sträckte jag fram handen och en man med grått skägg tog emot lappen. Alla applåderade och log. De tackade mig och min lillebror för vårt mod och välkomnade oss till antistyrelsegruppen.
Genast meddelades andra ställen där medlemmar från gruppen hade gömt sig. Caroline hade satt på nyheterna på tv:n och där visades hur människor från antistyrelsegruppen stormade in i personernas hus och tog dem till fånga. Även fast de personerna som tidigare styrt landet skulle få det dåligt, skulle alla andra som länge kämpat emot styrelsen få det bra.
Jag, den16 åriga Elina från en liten håla i Sverige, hade pågrund av min nyfikenhet och med hjälp av antistyrelsegruppen bekämpat den hemska styrelsen som styrt och förstört vårt samhälle från år 2038 till år 2078. Nu var äntligen vårt land fritt.
fredag 11 april 2014
Bildanalys
På bilden ser jag tretton figurer. Elva av de figurerna är riktade mot de två figurerna i centrum av bilden. Åtta av de figurerna lutar sig på tre långa beiga och bruna rektanglar som ligger på varandra. En av figurerna som är lutad på en kvadrat som sedan har en cylinder på sig och sedan en till kvadrat. En annan figur lutar sig på en smal rektangel som sitter på en kvadrat som sitter ovan fyra smala bruna rektanglar, den har även en kvadrat bakom sig. Den sista av de elva figurerna befinner sig längst bak i bilden bakom de andra figurerna. Det finns två figurer som är i centrum av bilden men figurerna är mest riktade mot den figuren som befinner sig i en fyrkant med rektanglar på sidan och en oval på baksidan.Vissa av figurerna har en ljusbrun nästan beige färg och andra en lite mörkare brun färg. Figurerna som är riktade mot de två figurerna är alla bruna nästan svarta längst upp. De två figurerna som befinner sig lite högre upp än, i centrum är båda ljusbruna nästan gråa längst upp. Båda de figurerna har en lång och smal triangel med avrundade hörn. I bakgrunden ser jag två stora rektanglar som är markerade med guld och har rött både på insidan och utsidan. I en av de två kvadraterna ser jag en silvrig cirkel men en mindre cirkel inom sig. I den kvadraten ser jag även en gullig rektangel. Jag ser också små liggande kvadrater i en neutral färgskala med väldigt mycket beige och brunt. Jag ser även en till kvadrat med en cylinder och en annan kvadrat på sig men denna har även en till cylinder längst upp.
Bilden är en reklam för ett tv program som heter Project Runway. Programmet är en tävling mellan människor som är kläddesigners eller drömmer om att bli det. Under programmets gång designar de och syr egna kläder som sedan visas upp för en jury som bestämmer vem som gjorde bra ifrån sig och är vidare i tävlingen och vem som gjorde dåligt ifrån sig och åker ut. De nakna människorna ska föreställa deltagarna i tävlingen och de två personerna som står på podiet är programledarna. Enligt mig är det väldigt konstigt att göra en reklam för ett program som handlar om kläder och mode med nakna människor men så klart kan det finnas olika tolkningar och perspektiv till bilden. Jag personligen ser det som att de två programledarna har någon slags makt över deltagarna eftersom de tidigare kanske har gjort något som gjort att de lyckats i livet och därför anses som att vara bättre än de andra, i detta fallet de nakna människorna. Men jag tycker också att detta kan provocera många unga speciellt tjejer som kan tro att man måste visa väldigt mycket hud för att faktiskt lyckas och komma någonstans i livet. Man kan även få människor i samhället att må dåligt över sig själv och pga det göra dumma saker. Personen kan t.ex tänka att hon/han själv är mindre värd än någon annan som hon/han kanske har känslor för och förnedra sig själv och göra dumma saker för att få eller glädja den personen som anses vara ”bättre” än hon/han. Sådana saker händer säkert redan tillräckligt mycket så att göra reklam som kan leda till det öka det är idiotiskt. Att göra en reklam men nakna kroppar för ett modeprogram är enligt mig väldigt onödigt och konstigt. Det måste finnas så många andra sätt att sälja något än att göra det men hjälp av sex.
onsdag 26 mars 2014
Fantasy
Det finns ofta en portal som leder från en värld till en annan. Om inte så finns det en påhittad värld som de redan är i. Ofta är det medeltid med kungar, drottningar, riddare, troll, dvärgar och alver.
Ofta får huvudpersonen ett uppdrag de måste göra, på liv och död. Man får uppleva allt som händer under uppdraget. Spåkvinnor och figurer med magiska krafter är också vanligt.
Det finns både det onda och det goda. Det brukar vara ganska lätt att skilja på det. Den onda makten är oftast överlägsen i styrka men de goda vinner nästan alltid tillslut.
Ex på kända verk:
Guldkompassen av Philip Pullman
Narnia av C.S. Lewis
Harry Potter av J.K Rowling
Ofta får huvudpersonen ett uppdrag de måste göra, på liv och död. Man får uppleva allt som händer under uppdraget. Spåkvinnor och figurer med magiska krafter är också vanligt.
Det finns både det onda och det goda. Det brukar vara ganska lätt att skilja på det. Den onda makten är oftast överlägsen i styrka men de goda vinner nästan alltid tillslut.
Ex på kända verk:
Guldkompassen av Philip Pullman
Narnia av C.S. Lewis
Harry Potter av J.K Rowling
torsdag 20 mars 2014
3 sårbara platser & 3 optimala platser
Sårbara platser
Java och Sumatra i Indonesien
Java och Sumatra i Indonesien
Java är en ö i Indonesien som är drabbad av både vulkaner och jordbävningar. Förutom Java är Sumatra också en ö i Indonesien som är drabbad av samma naturkatastrofer. Det finns vulkaner utspridda över båda öarna. Jordbävningarna uppstår för det mesta i Java. Jordbävningarna skrev oftast inte i landet utan i Oceanien som är havet precis vid Indonesiens kust. Det skapar oftast tsunamivågor som svämmar över landet och skadar det ännu mer. Vulkaner är också ett stort problem, speciellt på Sumatra. Det senaste utbrottet var i Februari detta året.
En jordbävning eller ett vulkanutbrott är väldigt svårt att förutse. När vi inte är beredda på att något kommer ske är när flest skador sker. Människor begravs i aska från vulkanen och drunknar i tsunami vågor, hus rasar av jordbävningar och allt detta för att vi inte kunde veta att det skulle hända just då. Vi kan inte heller stoppa en naturkatastrof när det håller på. Därför tycker jag att på de ställen där naturkatastrofer sker som oftast och är som kraftigast borde det finnas någon sorts övervakning som varnar oss för katastrofen. Då kan man hinna evakuera människorna i området och på så sätt rädda liv. Man kan även bygga starkare hus och andra byggnader som klarar av mer. På så sätt behöver inte landet bygga om allt efter varje katastrof. Enligt mig skulle det vara som viktigast på ställen där sådana naturkatastrofer händer ofta.
Actamaöknen i Chile
Actamaöknen är den torraste öknen i hela världen. Den ligger i nordöstra Chile längs Stilla Havet. Det är väldigt varmt där under dagen, och på natten är det flera minusgrader. Anledningen till att det inte regnar är två bergskedjor och det kommer även in kalla strömmar från havet som blockerar regnmolnen. På Actama finns höga berg, vulkaner, glaciärer och varma källor. Det är väldigt svårt att odla och för övrigt leva på en så torr öken som Actama. Men det är fortfarande människor som bor där.
Klimatet i ett land är inget människor kan ändra på. Det är därför vi borde engagera så många som möjligt som kan försöka komma på sätt för att kunna bo på en öken, för furutom klimatet och miljön brukar det inte vara något annat fel på de. Det är förmodligen mycket säkrare att bo på en öken ( som har förutsättningar till ett bra liv ) än att bo på en ö som när som helst kan översvämmas. Ett sätt att förbättra levnadsvillkoren är att bygga vattenledningar från närmsta vatten källa och att bygga vattenbrunnar runt om i öknen. Så klart kan många anse det som onödigt eftersom människorna som bor där lika gärna kan flytta någon annan stans där det finns bra levnadsvillkor. Men ifall vi hela tiden flyttar till det ”bättre” kommer städer som redan har stor befolkning bli överbefolkade vilket också leder till att städerna kommer bli en sårbar plats, pågrund av utsläppen som kommer från den stora befolkningen.
Fukushima i Japan
Japan är ett land med väldigt stor befolkning. Det bor över 120 miljoner personer i Japan vilket är väldigt mycket eftersom det inte är ett speciellt stort land. Japan består för det mesta av olika stora öar. Landet har tidigare drabbads av jordbävningar, den senaste var år 2011 som var Japans kraftigaste jordbävning. Det orsakade också tsunamivågor som översvämmade stora delar av landet vilket ledde till problem med kärnkraftverk. På stilla havet väldigt nära Japan finns det stora djuphavsgravar som gör att tsunamivågor blir ännu kraftigare. Kraftiga jordbävningar och tsunamis leder till mycket förstörelse runt om i landet varje gång, många människor skadas också.
Att förebygga naturkatastrofer är omöjligt. Men att bygga hus som klarar av det är ett bra sätt för att förströelser ska bli mindre efter att en naturkatastrof sker. Japan har t.ex många skyskrapor som har klarat av tsunamis och jordbävningar. När en naturkatastrof sker finns det alltid länder som skickar ner hjälp för att få ut människor från sönderrasade hus och ge de sjukvård och tillfällig bostad. Vilket är ett bra sätt att rädda människor. Men det skulle enligt mig vara mer effektivt att bygga om alla hus så att de blir säkra för naturkatastrofer. Även fast det kan vara dyrt med att bygga om husen som kan bli drabbade är det nog ett bättre sätt en att varje gång efter en naturkatastrof kalla dit massa hjälp.
Optimala platser
Skåne
Optimala platser
New York
New York är en stad med stor befolkning, nästan på gränsen till överbefolkning. Men på grund av deras ekonomi har man råd med att bygga ut staden och bygga höga skyskrapor för att få plats med många människor. Eftersom ekonomin är bra har de råd med bra infrastruktur också. New York har ett tempererat klimat, alltså ett klimat många länder i Europa har.
På grund av alla människor som bor i New York som tar runt sig i staden med olika transportmedel är luften lite förorenad. Skulle befolkningen öka mer skulle även luften bli mer förorenad vilket skulle göra det till en sårbar plats. Det skulle vara farligt att andas in luften och tom. få använda munskydd precis som man gör nu i Peking och Tokyo. Det är en svår sak att förebygga eftersom människor måste kunna transportera sig till olika platser, men mer miljö vänliga transportmedel som el-bilar osv skulle nog minska utsläppen.
Skåne
Man skulle kunna kalla Skåne för det perfekta optimala platsen. Vi har bra odlings marker för jordbruk, miljön överallt är bra och infrastruktur. Det finns inga vulkaner i närheten, jordskakningar händer aldrig och de små jordskalven som kommer ytterst sällan lämnar inga tragiska skador. Skånes ekonomi är bra, vi har gott om jobb och utbildningen och läkarvården är bra. Skåne ligger nära centrala Europa vilket gör att man lätt kan ta sig runt om i Europa.
Men man vill ju ha de bästa varorna som bonde, därför kan man ibland använda sig av kemiska medel för att skynda på processen av odlingen. Ju fler människor använder sig av sådana medel desto värre blir det för miljön. Eftersom Skåne är en optimal plats är det fler och fler som vill flytta hit. Tillslut kan Skåne blir överbefolkat men även väldigt förorenat pga folk som använder bilen för att ta sig från hemmet till jobbet osv. Precis som det är i andra stora städer.
För att förhindra förstörelse av miljön kan man övertala folk att ta bussen eller tåget istället för bilen, man kan även använda sig av el-bil. Odling men hjälp av kemiska medel kan förbjudas. På så sätt skyddar vi naturen.
Norge
Norge ligger i norra Europa i Skandinavien. Norges klimat varierar beroende på vart i landet man befinner sig. De har både tempererat klimat, polarklimat och arktisk klimat. Norge har en väldigt bra ekonomi pga av alla olje plattformer de äger. Förutom olja exporterar de även trä, vattenkraft och naturgas. Det är vad som påverkar deras ekonomi som mest.
Eftersom majoriteten av deras pengar kommer från olja exporten kommer Norge bli i en rätt så stor ekonomisk kris när oljan tar slut. Det finns svenskar som väljer att bo i Sverige och jobba i Norge eftersom man tjänar bättre i Norge men bostäderna och livsmedel är dyrare. Det kan leda till att utlänningar tar deras jobb. Många som jobbar i Norge bor även i små trånga lägenheter med många människor i för att kunna jobba där i några månader och sedan åka tillbaka till sitt hemland. Det ökar utsläppen, även fast de inte tar så mycket plats när det gäller bostäder eftersom de väljer att bo tillsammans i små lägenheter. Så ett problem senare, om några år kan bli utsläpp, problem med att få jobb och kanske överbefolkning.
Det kan påverkas som jag tidigare har skrivit med mer miljö vänliga transporter. Man kan också vara mer sträng med vem man anställer, t.ex kräva att de kan Norska. Det hjälper inte utlänningarna men det kan hjälpa Norge och de norska som letar efter jobb.
måndag 17 mars 2014
Maxikjol - Slöjd utvärdering
Jag valde att göra en maxikjol i svart elastiskt tyg. Under ett längre tag har jag velat ha en kjol men aldrig hittat en som satt bra eller hade rätt storlek i lager. Så jag valde att göra det nu på slöjden för istället för att slösa pengar.
Som sagt använde jag mig av elastisk/trikåtyg som jag klippte ut som en rektangel på 120 x 100 cm. Jag sydde sedan ihop ca 40 cm med elastisk söm och lämnade resten. Jag sydde sedan kanterna av tyget med tvillingnål, både på öppningen som jag lämnade vid sidan och botten av kjolen. När jag var klar vek jag ner en bit (ca 3 cm) av kjolen vid midjan och sydde ihop det. Jag drog sedan igenom ett resårband och sydde ihop det med raksöm.
Jag är ganska nöjd med mitt resultat. Kjolen sitter fint på och sömmarna är bra. Jag tycker att mitt arbete var ganska noggrant och fint. Det finns inga trådar som sticker ut och sömmarna håller bra. Mitt arbete på lektionerna har varit bra och jag tycker att jag blev klar med mitt arbete ganska snabbt. I framtiden ska jag tänka på att använda all tid på lektionerna precis som jag har gjort nu. Min koncentration är bättre och jag gör mindre fel.
Som sagt använde jag mig av elastisk/trikåtyg som jag klippte ut som en rektangel på 120 x 100 cm. Jag sydde sedan ihop ca 40 cm med elastisk söm och lämnade resten. Jag sydde sedan kanterna av tyget med tvillingnål, både på öppningen som jag lämnade vid sidan och botten av kjolen. När jag var klar vek jag ner en bit (ca 3 cm) av kjolen vid midjan och sydde ihop det. Jag drog sedan igenom ett resårband och sydde ihop det med raksöm.
Jag är ganska nöjd med mitt resultat. Kjolen sitter fint på och sömmarna är bra. Jag tycker att mitt arbete var ganska noggrant och fint. Det finns inga trådar som sticker ut och sömmarna håller bra. Mitt arbete på lektionerna har varit bra och jag tycker att jag blev klar med mitt arbete ganska snabbt. I framtiden ska jag tänka på att använda all tid på lektionerna precis som jag har gjort nu. Min koncentration är bättre och jag gör mindre fel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
